Vad är diskbråck?
Mellan kotorna i ryggraden finns diskar, mjuka brosk-kuddar som fungerar som stötdämpare. Vid ett diskbråck spricker den yttre delen och den mjuka insidan trycks ut. Enligt 1177 är diskbråck vanligt och orsakar oftast inga besvär. Det gör ont först om det trycker på eller irriterar en nerv.
Ryggont behöver inte bero på diskbråck, påpekar 1177.
Symtom vid diskbråck
Symtomen beror på var diskbråcket sitter. Enligt 1177 är det vanligast att få diskbråck i ländryggen eller nacken.
Diskbråck i ländryggen
Vid diskbråck i ländryggen kan du få ett eller flera av dessa symtom:
- ont i ryggen
- smärta som strålar ner i ett ben, så kallad ischias
- domningar och stickningar i benet och foten
- svaghet i benen och svårt att kontrollera benens rörelser
- svårt att hålla dig när du är kissnödig eller bajsnödig, eller nedsatt känsel kring ändtarmen eller könsorganen
De två sista kräver snabb vård. Kontakta då genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning, eller en akutmottagning om de är stängda.
Diskbråck i nacken
Vid diskbråck i nacken kan du få ont i nacken och smärta som strålar ut i armarna, ibland också ut i fingrarna.
Besvären kan komma snabbt eller gradvis under dagar eller veckor. Barn och unga kan också få diskbråck, men det är ovanligt.
Undersökning vid diskbråck
Hos läkaren får du berätta var och vid vilka rörelser det gör ont. Läkaren undersöker reflexer, känsel och muskelstyrka i benen för att utesluta allvarlig sjukdom. Misstänker läkaren diskbråck i nacken undersöks också reflexer, känsel och styrka i armar och fingrar. Ibland behövs blod- eller urinprov.
Om rygg- eller ischiasvärken inte har blivit bättre efter fyra till sex veckor kan du behöva undersökas med datortomografi eller magnetkamera, enligt 1177.
Varför får man diskbråck?
Risken ökar med åldern, eftersom diskarna då innehåller mindre vätska. 1177 anger att diskbråck är vanligast i åldern 30 till 50 år. Det kan komma efter överbelastning, men oftast finns ingen tydlig orsak.
Rökning, övervikt, bristande rörelse och dålig teknik vid tungt lyft eller stillasittande ökar risken enligt samma sida.
Så brukar diskbråck gå
Besvären går enligt 1177 oftast över inom några veckor, och de flesta har inte ont efter några månader.
Behandlingen består främst av rörelse, fysioterapi och smärtstillande läkemedel. Om det inte räcker kan läkare ge en nervrotsblockad. Operation kan övervägas om du inte blivit bättre efter två till tre månader och annan behandling inte hjälpt. Vid operation i ländryggen tas den del bort som trycker på nerven, och efteråt behövs ofta rehabilitering. Brittiska NICE skriver att ryggkirurgi kan övervägas vid ischias när annan behandling inte hjälpt och röntgenfynden stämmer med symtomen. En översikt från 2011 fann att tidig operation lindrade smärtan snabbare än fortsatt konservativ vård, men att skillnaden var borta efter ett och två år.
Egenvård vid diskbråck
1177 ger dessa råd:
- Var fysiskt aktiv varje dag så gott det går, med lätt träning.
- Ta hjälp av en fysioterapeut, naprapat eller kiropraktor om du vill ha ett träningsprogram. Du behöver ingen remiss.
- Gör vardagssysslor du klarar. Stå upp och arbeta ibland om jobbet är stillasittande.
- Receptfria smärtstillande kan hjälpa dig att röra dig. De påverkar inte själva diskbråcket.
- Ligg gärna med en kudde under benen eller i fosterställning på sidan.
- Du kan behöva bli sjukskriven ett tag om du har ett fysiskt krävande jobb.
En Cochrane-översikt jämförde råd om sängvila med råd om att vara aktiv. Vid ischias fanns ingen tydlig skillnad, och vid akut ryggsmärta såg aktivitet ut att ge små fördelar.
Värme och kyla kan lindra, men stödet är begränsat. En äldre Cochrane-översikt fann att värmeomslag gav en liten kortvarig smärtlindring vid ryggsmärta, och kunde inte dra några slutsatser om kyla. Enligt 1177 kan akupunktur, korsett, kyla, värme, ultraljud och TENS lindra, men ingen vetenskaplig studie visar att de påverkar själva diskbråcket. Brittiska NICE avråder från både korsett och TENS vid ryggsmärta med eller utan ischias.