Vad är knäartros?
Vid knäartros blir brosket i knäleden tunnare. Det är den vanligaste formen av artros, och oftast drabbas knäts insida. Ledbrosket bryts ned snabbare än kroppen hinner bygga upp det.
Knäartros kallas också knäledsartros. Det är en långvarig sjukdom, men för de flesta går den att hantera med träning och kunskap.
Symtom vid knäartros
Typiskt är att knät känns stelt och gör ont när du suttit eller legat stilla en stund. Många får ont när de böjer knät, till exempel i trappor, och en del märker knäppningar eller knarrande ljud. Knät kan också bli svullet och varmt.
Symtomen kommer ofta i skov, med lugnare perioder emellan. Med tiden kan smärtan hindra dig från att gå långt, och en del får ont även i vila eller på natten.
Du behöver oftast inte röntga knät. Det tar många år innan artros syns på bild, så diagnosen ställs vanligtvis utifrån dina besvär och en undersökning.
Varför får man knäartros?
Orsaken är att brosket slits ned snabbare än det byggs upp. 1177 kopplar övervikt till större belastning: att väga mindre belastar lederna mindre. Därför ingår viktnedgång vid övervikt i de råd som finns.
Så brukar knäartros gå
Behandlingen delas in i tre steg: träning och kunskap för alla, smärtlindring för en del och operation för ett fåtal. Enligt 1177 räcker träning och kunskap om sjukdomen för de allra flesta.
Det stämmer med riktlinjerna. Socialstyrelsen konstaterar att fler patienter behöver patientutbildning och handledd fysisk träning. Den internationella OARSI-riktlinjen pekar ut utbildning och strukturerad träning, med eller utan viktkontroll, som grundbehandling vid knäartros.
Det finns ingen medicin mot själva artrosen. Receptfria läkemedel som paracetamol eller antiinflammatoriska medel kan lindra smärta. Om det inte räcker kan läkaren lägga till kortisonsprutor i knät.
Operation, oftast en knäprotes, övervägs först när andra alternativ inte räckt. Det kan vara aktuellt om smärtan är svår trots träning och läkemedel, om du har ont i vila eller på natten, eller om livskvaliteten är klart sänkt.
Egenvård vid knäartros
Rörelse är det viktigaste. 1177 nämner cykling, rodd, promenader, simning och träning med gummiband. Träning som stärker musklerna runt leden ger bäst effekt. Undvik djupa knäböj, upprepade hopp och ojämna backiga stigar. Jogging går bra om det känns bra.
Du kan gå en artrosskola, digitalt eller på plats. Där får du lära dig egenvård och ett träningsprogram anpassat för dig. Den digitala är gratis.
Bra dämpade skor, vila i bekväma lägen och att inte sitta still för länge kan hjälpa vardagen. Värme eller kyla kan kännas skönt.
Hjälpmedel kan vara en ortos eller gånghjälpmedel som käpp, kryckor, stavar eller rollator. Vad som passar beror på dina behov. En ortos har osäkert stöd i forskningen: en Cochrane-översikt bedömde evidensen för stöd vid artros i knäleden som otillräcklig. Tala med en fysioterapeut eller arbetsterapeut innan du köper något.