Vad är tennisarmbåge?
Tennisarmbåge innebär att det gör ont i muskelfästena på armbågens utsida. Fackspråket är lateral epikondylalgi. Enligt 1177 beror det oftast på överansträngning av fästena, till exempel vid upprepade, ensidiga rörelser. Tennis är inte den vanligaste orsaken.
Symtom vid tennisarmbåge
1177 nämner dessa tecken:
- smärta i armbågen
- nedsatt handstyrka vid stort grepp, till exempel när du håller ett mjölkpaket
- smärta vid vridning av underarmen, som när du vrider om en kran eller skruvar
- ibland smärta i vila, och svårt att räta ut armen på morgonen
I ett akut skede kan det dessutom vara ömt, rött, svullet och varmt kring fästet, enligt Universitetssjukhuset i Linköping.
Domningar och stickningar finns inte med bland 1177:s symtom på tennisarmbåge. Har du dem i ring- och lillfingret kan de enligt 1177 bero på tryck mot ulnarisnerven i armbågen, och de är värda att ta upp med vården.
Varför får man tennisarmbåge?
Besvären beror oftast på små bristningar i bindväven där musklerna fäster vid överarmsbenet. Vanliga orsaker är upprepade, ensidiga handledsrörelser, särskilt sådana du inte är van vid. Det kan också komma utan tydlig orsak, efter slag eller fall, eller vid reumatiska sjukdomar. Programmet från Linköping nämner datorarbete, målning och snickeri som exempel.
Så brukar tennisarmbåge gå
Tennisarmbåge går oftast över av sig själv, skriver 1177, men sidan anger ingen tid. Linköpingsprogrammet kallar tillståndet ofarligt, men säger att det kan ta lång tid att läka ut och att besvären kan komma tillbaka.
Kontakta fysioterapeut, arbetsterapeut eller vårdcentral om det inte blivit bättre inom några veckor. 1177 räknar upp träning som första behandling. Därefter kommer smärtlindring utan läkemedel, receptfria läkemedel, stötvåg och laser. Kortisonspruta ger lindring under kort tid, oftast högst 3 månader, men ökar risken för återkommande besvär.
Egenvård vid tennisarmbåge
Enligt 1177 hjälper det att vila armen från rörelser som gör ont, ta flera korta pauser och använda armen så mycket du kan. Använd ergonomiska rörelser och ställningar, även vid datorn. Is på armbågens utsida kan lindra tillfälligt.
Övningar. 1177 betonar att träningen ska börja så snart det går, helst med ett program från fysioterapeut. Ett exempel är regionens program från Linköping, som är skrivet för fysioterapeuter. Det går ut på träning en gång om dagen i 3 månader:
- Uppvärmning: rita alfabetet med handen medan armen hänger rakt ner.
- Töjning: håll armen rak framför kroppen och böj med den andra handen den sjuka handen ned och sedan upp. Håll 15 till 30 sekunder, slappna av 5 sekunder och gör om 3 till 5 gånger.
- Styrka: sitt med underarmen på ett bord, armbågen böjd i 90 grader och handen utanför bordskanten. Håll en vikt med rak handled och sänk handen med vikten under 10 sekunder. Lyft tillbaka med hjälp av andra handen. Gör 15 upprepningar, med några sekunders vila efter var femte.
Starta med en halv till 1 kg, eller en dunk med vatten. Öka en gång i veckan med cirka 10 procent av startvikten, alltså ungefär en halv till 1 dl vatten per vecka. Programmets texter för tennisarmbåge och golfarmbåge är likadana, och texten anger inte åt vilket håll handflatan ska vändas i styrkeövningen. Figuren i övningsprogrammet följer fotona i källan så gott vi kan tolka dem. Jämför gärna med källans bilder, eller be en fysioterapeut visa.
Forskningen stöder träning, men försiktigt. En översikt med 30 studier (Karanasios m.fl., 2021) fann att träning gav en liten effekt, med låg tillförlitlighet, och ingen bästa dos. En annan översikt (Yoon m.fl., 2021) gäller excentrisk träning, där muskeln arbetar medan den förlängs. Den kunde sänka smärtan, men författarna beskriver stödet som begränsat.
Epikondylitband. Programmet från Linköping nämner att ett bandage kan provas ut. Cochrane-översikten Orthotic devices for the treatment of tennis elbow hittade fem små studier och kom fram till att det inte går att säga om ortoserna hjälper. Översikten är från 2002.