Annonsmärkning: vi får provision när du handlar via våra länkar. Det styr aldrig våra bedömningar.

Besvär · Fot och fotled

Hälsporre

Även kallat plantarfasciit

Hälsporre ger smärta under hälen när du går eller står, ofta värst efter att du suttit still. Här går vi igenom vad som brukar hjälpa i varje fas, vilken behandling vården kan ge och hur starkt stödet i forskningen är.

Här gör det ont vid hälsporre: Under eller på insidan av hälen, ofta tydligast de första stegen.
Här gör det ontUnder eller på insidan av hälen, ofta tydligast de första stegen.

Kort svar

Det viktigaste om hälsporre

Kroppsdel
Hälen och undersidan av foten
Vanligast hos
Personer i medelåldern och personer som rör sig mycket (SBU)
Brukar gå över
Ofta inom ett år (1177)

Starkast stöd i forskningen

Sök vård om du har fått mycket ont eller svårt att gå efter en skada eller olycka: kontakta genast en vårdcentral eller akutmottagning. Fler varningstecken

Vad är hälsporre?

Hälsporre är smärta under hälen, där den kraftiga senplattan under foten fäster. Läkare kallar det ofta plantarfasciit, och det nationella kunskapsstödet från 2026 använder namnet plantar fasciopati. Namnet kommer från en benpåbyggnad som kan synas på röntgen, men enligt 1177 är det senfästet och inte själva sporren som gör ont.

SBU skriver att tillståndet är vanligast i medelåldern och bland personer som rör sig mycket.

Symtom vid hälsporre

Du har ont under eller på insidan av hälen när du går eller står. Smärtan brukar avta efter en stund av gång, enligt 1177. Många känner den tydligast de första stegen efter att ha suttit eller legat.

Varför får man hälsporre?

Oftast handlar det om överbelastning. 1177 beskriver att senan kan bli överbelastad när du gått eller sprungit mycket, särskilt i skor som inte är anpassade för det. På sidan om ont i hälen nämns också skor med sulor som inte passar foten.

SBU påpekar att diagnosen inte är väl definierad. Därför är det klokt att få en bedömning om du är osäker på vad som gör ont.

Så brukar hälsporre gå

Besvären brukar gå över med tiden, men det kan ta lång tid. 1177 skriver att de flesta är bra efter ett år. En översikt i British Journal of Sports Medicine nämner äldre studier där omkring 80 procent hade blivit av med symtomen inom tolv månader, medan andra fynd tyder på att fler än 40 procent fortfarande hade besvär efter två år.

Det är inte ovanligt att få hälsporre igen om man haft det förut.

Forskningen är inte entydig om vilken behandling som är bäst. En nätverksanalys av 31 studier fann att evidensen är oklar, och att träning verkade ge nytta främst på lång sikt. SBU bedömde 2010 att underlaget för stötvågsbehandling var otillräckligt. Det svaret är gammalt och har inte granskats av SBU:s råd.

Egenvård vid hälsporre

1177 ger dessa råd:

  • Välj stadiga skor med mjuk sula under hälen. Ungefär en centimeter ska finnas framför tårna.
  • Avlasta foten och vila från löpning och promenader tills du inte längre har ont. Cykling och simning går bra.
  • När det känns bättre kan du gå kortare sträckor och öka gradvis.
  • Stötdämpande inlägg kan köpas i skoaffärer, sportbutiker och på apotek.

Det nationella kunskapsstödet har ett träningsprogram för egenvård. Det börjar med tåhävningar på ett trappsteg, tre gånger 15 repetitioner en gång om dagen under första veckan. Därtill kommer töjning av fotsulan och vadmuskeln, där du håller minst 30 sekunder. Övningarna ska inte ge ökade besvär. Tillfälligt ökade besvär i början är vanligt och bör gå över inom någon vecka. Uteblir förbättringen rekommenderas du söka en fysioterapeut.

Du kan också prova tejpning med oelastisk sporttejp. Tejpen byts varje vecka, och det går att duscha med den.

Nattskenor och hälkoppar är vanliga produkter, men studierna på dem är få. En översikt av nattskenor hittade tre studier, alla med hög risk för snedvridning. Författarna drar slutsatsen att skenorna verkar minska smärta, men att resultatet måste tolkas med försiktighet.

Så väljer du skor

1177 ger fem råd om skor vid hälsporre:

  • Skon ska vara rymlig, ungefär 1 centimeter längre än dina tår, utan vassa kanter eller sömmar på insidan.
  • Innersulan ska gå att ta loss, så att du kan byta den mot en annan sula vid behov.
  • Skon ska vara rundad vid tårna och hälen, gärna med snörning eller kardborreband.
  • Den bakre delen ska vara förstärkt och stadig så att den skyddar hälen.
  • Sulan ska vara stabil och svår att vrida.

Behandling i vården

Kontakta en vårdcentral om besvären inte går över trots att du vilat från promenader och löpning och skaffat anpassade skor och inlägg. 1177 beskriver dessa behandlingar:

  • Fysioterapi. En fysioterapeut kan hjälpa dig med stretchning, tejpning av foten och övningar att göra hemma. Det finns också stötvågsbehandling, men SBU bedömde 2010 att underlaget för den var otillräckligt.
  • Läkemedel. Har du mycket ont kan du prova receptfria smärtstillande läkemedel med paracetamol eller antiinflammatoriska läkemedel (NSAID). 1177 rekommenderar paracetamol om du är gravid, är över 75 år, har hjärt-kärlsjukdom eller tidigare har haft magsår.
  • Individuellt utformade skoinlägg. Vid svårare besvär kan en ortopedingenjör på en ortopedteknisk mottagning göra personliga inlägg. Fråga din läkare om du behöver hjälp att hitta en mottagning.
  • Kortisonspruta. En läkare kan ge en spruta under hälen om inget annat hjälper. Den kan ge mindre ont under några veckor, men ökar risken att du överbelastar foten under tiden. Därför brukar läkare försöka undvika den.
  • Operation. Vid svåra besvär som inte går över på annat sätt finns möjlighet till operation.

Steg för steg

Vad hjälper, och när?

Faserna går in i varandra och tiderna skiljer sig mellan personer. Betyget visar hur väl varje åtgärd stöds av forskningen för just hälsporre. Så sätter vi forskningsbetyg

  1. Fas 1 · När det gör som mest ont

    Skydda

    1177 råder dig att se över skorna och avlasta hälen. Vila från löpning och promenader tills du inte längre har ont. Cykling och simning går bra. Stödet i forskningen för inlägg, hälkoppar och tejp är begränsat, så se dem som ett komplement.

  2. Fas 2 · När du orkar röra foten varje dag

    Röra

    Töjning av vadmuskeln och fotsulan ingår i det nationella kunskapsstödets träningsprogram. Övningarna ska inte ge ökade besvär. En nattskena håller foten i ett töjt läge medan du sover, men studierna är få och har brister.

  3. Fas 3 · När belastningen känns hanterbar

    Stärka

    Tåhävningar på ett trappsteg, där du ökar antalet gradvis, är kärnan i det nationella kunskapsstödets program. En randomiserad studie med 48 deltagare såg bättre resultat för styrketräning än för töjning efter tre månader, men ingen skillnad efter sex månader.

  4. Fas 4 · När du börjar bli bättre

    Tillbaka

    1177 råder dig att börja med kortare promenader och öka gradvis. Det är inte ovanligt att få besvär igen om man haft hälsporre förut, så öka mängden stegvis. Om egenvård inte räcker kan en ortopedtekniker göra individuella inlägg, men forskningen har inte kunnat visa att anpassade inlägg är bättre än färdiga.

Tåhävning på trappsteg
Övningsprogram

Övningar vid hälsporre

6 övningar ur Bilaga 2, Träningsprogram egenvård, med rörliga figurer, exakta doser och ett guidat pass.Öppna programmet

När ska du söka vård?

Köpa själv eller via vården?

Vanliga frågor

Hur länge sitter hälsporre i?

Hälsporre brukar gå över med tiden, men det kan ta lång tid. 1177 skriver att de flesta är bra efter ett år. En översikt i British Journal of Sports Medicine nämner äldre studier där besvären hos omkring 80 procent hade gått över inom tolv månader, och andra fynd där fler än 40 procent fortfarande hade symtom efter två år.

Ska man vila eller röra sig vid hälsporre?

Vid hälsporre råder 1177 dig att vila från löpning och promenader tills du inte längre har ont, men cykling och simning går bra. När det blir bättre kan du gå kortare promenader och öka gradvis. Det nationella kunskapsstödet har dessutom ett träningsprogram med töjning och tåhävningar.

Är hälsporre och plantarfasciit samma sak?

Plantarfasciit är den medicinska beteckningen på besvär i senplattan under foten, och SBU skriver att det ofta kallas hälsporre. Själva sporren är en benpåbyggnad som syns på röntgen. Enligt 1177 är det senfästet och inte sporren som gör ont.

Hjälper inlägg mot hälsporre?

Stödet i forskningen för inlägg är begränsat. En översikt från 2018 i British Journal of Sports Medicine fann att inlägg inte var bättre än fiktiva inlägg eller annan behandling, och en nätverksanalys av 31 studier fann att evidensen är oklar. 1177 nämner ändå stötdämpande inlägg som en del av egenvården.

Innehållet på Rehableden är allmän information och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Vid akut skada eller svår smärta, ring 1177. I nödläge, ring 112.